SOLVIKS GRINDAR

Bakgrunden till projektet är Trafikverkets planer på att utöka kapaciteten på västra Stambanan mellan Järna och Gnesta eftersom sträckan är särskilt utsatt för kapacitetsproblem. Ett hinder för att kunna utöka kapaciteten är de plankorsningar som finns kvar på sträckan. Dessa kommer att byggas bort för att först och främst öka säkerheten för trafikanterna, samt minska störningar och öka kapaciteten på västra stambanan. Vid Solviks grindar uppfylls detta genom en vägbro som ansluter till befintlig väg via höga vägbankar.

Målet med projektet är att skapa en planskild korsning med så liten miljöpåverkan och barriäreffekt i landskapet som möjligt. Väg- och landskapsrummet längs den aktuella vägsträckan kommer att förändras som följd av att en planskild korsning mellan väg och järnväg byggs. Förändringarna sker i nära anslutning till linjeföring på befintlig väg. En ny vägbro över järnvägen blir ett nytt och mycket synligt inslag i det öppna landskapsrummet.

Den föreslagna vägbron är en cirka 109 meter lång betongbro bestående av brobalk, två landfästen och fyra brostöd. Brons längd och linjeföring är anpassad till landskapets skala och karaktären på den öppna dalgång där den placeras. Brons högsta punkt, placerad ovanför järnvägsspåren, hamnar cirka nio meter högre än nivån på det öppna fältet intill. Den första stigningen upp mot bron kommer att ske på bank. Bankens sidor kommer att bli synliga i landskapet och behöver utformas med omsorg.

Förändringarna kommer att påverka landskapsbilden och upplevelsen av vägsträckan och korsningen både för trafikanter och för personer som vistas i vägens närhet. Generellt kommer vägområdet att upplevas större i landskapet då vägen breddas, höjs upp på bank och nya slänter skapas. Föreslagen brolängd och brons placering i landskapet gör att man kan bibehålla en visuell koppling mellan de öppna fält som idag har ett tydligt samband i landskapet.

Vägslänter utformas oregelbundet med inslag av terrasser och anslutas mot naturliga höjder i terrängen för att åstadkomma god landskapsanpassning. Avbaningsmassor tillvaratas och återförs på nya vägbankar för att ny vegetation som växer upp ska överensstämma med befintlig vegetation på platsen. Utformningen i sin helhet ska bidra till att man som trafikant upplever kontrasten mellan det slutna och det öppna landskapet när man färdas på vägen i riktning över bron.